Whiskyprovning med Whiskyboden 2 juli 2013

Det är juli månads andra afton, Guds år 2013, och whiskyprovningspremiär i vår nya lya i Hammarby sjöstad. Min bättre hälft, Josefin, har tillagat whiskybadade kycklingfiléer till potatisen och kreerat en whiskyglass till efterrättens jordgubbar och kaffe. Men först lite löst prat över en whiskyfatslagrad öl som stavas Innis & Gunn respektive en Brooklyn Lager (en amerikansk Stockholmsfavorit som inom kort öppnar bryggeri med servering i sjöstaden).

De tappra gommarna bärs upp av Peter, Tommy, Kenneth, Daniel och yours truly. Fyra wirrar står på menyn och det finns ingen anledning att skjuta på kvällens utmaning; ett blindtest där man först går igenom glasen ett efter ett, beskriver doft, smak och eftersmak, för att slutligen rangordna de ännu okända whiskysorterna i personlig preferensordning. En sammanvägning av utfallet görs och kvällens vinnare utses. Dryckerna presenteras från fjärde till första plats:

4. Balvenie Doublewood, 12-årig, Speyside (40 %). Denna skotska single malt har som tillnamnet redan avslöjat lagrats på två olika fat; ett ekfat och ett sherryfat. Doften upplevdes som blommig med tydliga inslag av citrus, och möjligen aprikos. Smaken är lite pepprig, vaniljig och kanske fudgeig, kanske päron. Eftersmaken på denna milda, lättdruckna whisky är förhållandevis kort och lämnar inte mycket mer än lite ek i gommen. Här finns elegans, men för lite karaktär.

3. Yamazaki, 12-årig japan (43 %). Innan sötheten möter upp sticker det till som lacknafta i näsan. Doften är påträngande och blir så småningom fruktig med inslag av citrus, körsbärsblomma och vanilj. Smaken är även den initialt frän, men lugnar ner sig till en fyllighet med honung och päron. En lång, eldig finish antyder skumbanan och päron. Föreliggande maltwirre från japans äldsta destilleri (1923) har attityd och är söt på ett charmigt sätt trots ett intensivt första intryck.

2. Jura Elixir, 12-årig (46 %). Huruvida detta elixir från Isle of Jura, nordlig grannö till Islay, är en undergörande medicin eller inte låter vi vara osagt. Otvivelaktig är däremot den otroligt tydliga koladoften med bakomliggande frukttoner. Den fylliga smaken levererar vanilj, nötter och lite choklad, och eftersmaken kompletterar med fruktighet (päron? äpple?); den är lång men inte så fyllig, begränsad i munnen.    

1. Talisker, 10-årig (45,8 %). Kvällens vinnare kommer från det enda destilleriet på ön Skye. Den andas en del rökighet och doftar mycket tjära och honung. Smaken är söt och radar upp tjära, vanilj och smörkola, för att avsluta med en medellång och len eftersmak med inslag av honung och smörkola. Detta är en flaska att hålla i när det blåser upp till storm från de västra stränderna. Trygg och stabil. Fruktighet med rökig edge.

Med facit i hand uppstod vissa överraskningskänslor. Borde inte Yamazakin klättrat högre (två av oss tyckte det)? Kan en Jura vara så här fin? Vän av Speyside-drycker hade säkert väntat sig lite mer av Balvenie, osv. Slutomdömet var nog att ingen av sorterna gjorde bort sig, men att det heller inte var någon av dem som verkligen förtrollade oss och tog oss med till platser vi inte redan varit. Obestridligt har vi fått i oss några riktigt fina skvättar i afton, och kan somna som prinsar när tisdagen närmar sig onsdag. Man måste sova ut. Nytt slag på whiskyfältet stundar, och då gäller det att vara skärpt.

av Carl Ekblad