Årets första provning med medlemmarna av Whiskybodens whiskysällskap gick fryntligt av stapeln en mörk och regnig februarimåndag i ljuset och värmen hemma hos Lasse vid Örby Slott. Efter en IPA och några nävar cashew i salongens soffa förflyttades det samlade gänget till middagsbordets läckerheter. Den senaste månadens whiskyerfarenheter delades över ett glas italienskt rödtjut, och en mjölkstinn kopp kaffe markerade övergången till kvällens halvblinda provning. Fyra buteljer stod givakt och viskade att den inbördes ordningen är höljd i dunkel.Vi gjorde ivriga processen kort. Trots en hög lägstanivå och mycket jämn poängfördelning mellan tre av whiskyglasen utkristalliserades raskt en klar vinnare för kvällen. Det var inte helt busenkelt att avgöra vilken flaska som rimmade med vilket glas, trots den lilla förkunskapen. Här följer omdömen till sorterna från vinnaren till fyran:
1) Auchentoshan “Silver Oak”, 23 yo (1990), 50,7 %.
Det blev den trippeldestillerade låglandswhiskyn som segrade. Denna Achen är en limiterad s.k. travel retail-whisky som inte kylfiltrerats och som lagrats på bourboun- och sherryfat (Oloroso). Namnet har den fått efter silverringarna som syns inuti äldre ekar.
Doften är fruktig (äpplen) med toner av mandarin och krydda (ingefära). Man befinner sig här i gränslandet mellan en ljunghed och en barrskog med vindar som kastar dofterna fram och tillbaka. I den söta och mycket komplexa smaken samsas torkad grapefrukt, apelsinskal och aprikos med mandelbiskvi och lakrits. Den är fantastisk i smaken, men märkvärdigt nog inte mycket spår av sherrytoner. Eftersmaken är lång och fyller upp hela munnen, särskilt gom och sida.
2) Bunnahabhain, 12 yo, 46,3 %.
På en tajt andraplats återfinner vi Bunnans fina standardwhisky. Den här icke-kylfiltrerade Islay:n är lite blommig i doften (vilket fick undertecknad att falla i regionsfällan och gissa på lågländaren Achen). Vidare rymmer näsan halm, päron, russin, marsipan och en fläkt av dill. Hade det varit en ren dofttävling skulle Bunnan ha fått lyfta bucklan. Först i smaken finner vi en liten puff av röken. Den är i övrigt söt och fruktig med inslag av vanilj och viol (och kanske lite honung), men det är inte lika komplext som i doftsensationerna. Finishen är kort till medellång och lägger sig längre fram i munhålan.
3) Elements of Islay “Bw2”, NAS, 55,9 %. [Oberoende buteljerare]
Whiskysamlaren Suhkinder Singh, känd för sin butik The Whisky Exchange (grundad 1999 i London), har de senaste åren börjat buteljera whisky under egen etikett (producerad av moderbolaget Speciality Drinks). Denna flaska ingår i en serie med ett periodiskt system av Islay-whiskys som tema; om “Bw” står för Bowmore kan ni säkert gissa er till övriga beteckningar i serien (Ar, Br, CI, Lg, Lp, Pe - och kommande Bn och Kh). 2:an på etiketten står för batch-numret.
Det finns en liten rökighet i doften, åtföljt av tjärpastiller, läder och dill (och kanske karamell). Smaken är rökig och aningen pepprig. Sedan finner vi kola, blåbär och saltlakrits i en helig eller ohelig allians. En lång eftersmak andas vanilj och peppar.
4) Mortlach “Special strength”, NAS, 49 %.
Hack i häl på Bunnan och Elements-Islay:n stoltserar denna Speysidewhisky (märket är en blenderfavorit) som lagrats på amerikanska och europeiska ekfat. Liksom Achen är det här en travel retail-wirre, men med en riktigt utsökt buteljdesign.
Några sniffningar avslöjar en söt doft av aprikos, honung, persika och äppelmos. Och döm om vår förvåning när vi hittar hallon och Ahlgrens bilar i smaken bredvid persikan. Eftersmaken är medellång och balanserar vanilj längs hela tungan.
Vi ropade “på återseende” till ovannämnda fatstarka skottar och ramlade nöjda och minst sagt belåtna ombord på en buss mot Gullmarsplan. Sällan känns en slaskig måndag en mörk februariafton så fridfull och välkomnande. Tack till den gode värden Lasse för en mycket lyckad tillställning!
Vid pennan, Carl Ekblad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar