Det var en varm sensommarafton hos Tommy i Vendelsö, som whiskytemat stavades Japan. Uppradade på det ljusa träbordet stod fyra vackra buteljer med lika vackra etiketter i givakt i väntan på en strid om vår uppmärksamhet och kärlek; två Nikka bredvid två Yamazaki. Ivriga att inviga våra sinnen i whiskyns mysterier, ackompanjerade av Kitaro från högtalarna bakom oss, satte vi igång den sensoriska analysen av ovannämnda drycker. Omdömena lyder från fjärde till första plats som följer:
4. Nikka “Taketsuru Pure Malt”, 12 yo, 40 %.
I denna japanska blended möts vi av en oerhört frisk och fruktig doft (som förvisso tonar bort aningen för fort) med distinkta citrus- och russintoner som samsas med aprikos. Tungan fångar upp något helt annat än näsan; plommon och anis mot en fond av sälta. Den medellånga eftersmaken är lite pepprig, men inte så fyllig som man kunde önska. Helhetsintrycket är helt ok, men denna “rena malt” fick oss inte på fall.
3. Yamazaki “Bourbon Barrel”, no age, 48,2 %.
Doften här är riktigt fruktig med en mycket påtaglig pärondoft i förgrunden. Smaken levererar vad etiketten lovar; majsen från bourbonfaten. Päronen återkommer även i smaken och de har en honungsmelon i nära följeslag. Finishen är endast kort till medellång, och därtill mycket begränsad i munnen; mitt på tunga och centralt i gom. Med några droppar vatten uppstår för övrigt pregnanta vaniljtoner.
2. Nikka “Miyagikyo”, 12 yo, 45 %.
Doften ropar körsbär, och efter ett andetag framträder en våg av vanilj och ett stänk av honung. Den fruktiga smaken behåller vaniljen och kastar in en aprikos i leken, innan den långa och behagligt söta eftersmaken fyller upp gom och tandkött medan den antyder något om smörkola. En liten sked vatten tar bort körsbären och lyfter fram en del vanilj. Föreliggande Nikka kan varmt rekommenderas, och två av oss hade den som kvällens vinnare.
1. Yamazaki “Puncheon”, no age, 48 %.
En frän men ändå söt doft av gröna äpplen och en påse knäck följs upp av en sältig och “julig” smak av ingefära och nyss nämnda knäck. Den fina och mjuka smaken är alltså inte lika kraftig som doften, och den likaledes eleganta eftersmaken är medellång och kryddpepprig med skönjbara valnötter. Den här Yamazakin är en klart spännande upplevelse, och utsågs till aftonens segrare. Ett säkert jultips, om inte annat.
Efter en slitsam kväll på slagfältet belönades de tappra whiskysamurajerna med ett bonusglas från Karuizawa, “Spirit of Asama”, 48 %, en vulkanwirre från berget Asama. Krigarna runt bordet enades om att denna mörka hasselnötsdryck med toner av mörk choklad inte klår kvällens vinnare, Yamazaki “Puncheon”, men att den nog kan fajtas med 2:an och 3:an i samlingen. Det är med en varm strupe och en bortskämd tunga vi sätter oss på en spökbuss mot en av de södra tullarna i huvudstaden.
av Carl Ekblad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar