Ett andetag senare var det dags för kvällens halvblinda provning; fem flaskor fanns uppradade längs bordsändan, varav fyra var med i den kommande bataljen. Ordningen var däremot okänd för oss. De omdömen vi fällde följer här den slutliga rankningen från slutet och uppåt mot kvällens vinnare:
4. Edradour “Caledonia” 12 yo, 46 % (Highlands)
Det minsta bryggeriet i Skottland erbjuder här en single cask utvald av musikern Douglas Maclean och har fått sitt namn efter en av dennes mer berömda låtar. Casken ger ifrån sig en mjuk och fint fruktig doft av bland annat några droppar honung och kola i tunn vaniljbädd. Smaken saknar riktig karaktär, men den är klart kryddig (möjligtvis nejlika) och låter ana näsans honung samt en viss nötighet. Eftersmaken är kort och ligger kvar med tidigare sherrytoner längre fram i gommen. Helhetsintrycket vi fick var att detta är en behaglig sällskapsdryck (särskilt behaglig för näshålorna), men inte mer än en inkörsport till mer karaktärsstarka whiskys.
3. Bruichladdich “Bere Barley” 2006, 50 % (Islay)
Från den “steniga stranden” på ön Islay kommer denna unga och faktiskt orökiga singelmalt. Dess doft är först stark och stickig; en klick acetonsmör i vanilj. Men sedan spricker det snabbt upp i fläktar av päron och vissa citrustoner. Smaken däremot är en våräng som öppnar sig med en vind av ljung, honung, päron och citrus. Riktigt gemytligt. Finishen är lång, söt och krämig och introducerar en subtil nötighet (nougat?). På det hela taget en elegant doft och en mycket frisk och välbalanserad smak.
Plötsligt en kort stickig nålattack i näsan innan en söt och komplex doft av honung, plommon och fruktkaka fyller hela näsan. Sherrysmaken gör sig påmind direkt när vätskan når munnen medan den söta honungen och något plommon ligger kvar i bakgrunden och får sällskap av nöt, kola och lönnsirap. Smakupplevelsen är oerhört mild trots att man klart märker av alkoholstyrkan och en påtaglig kryddighet. Avslutningsvis får man en lång och pepprig eftersmak med fruktkaka och aningens lakritstoffee. Det här är en vuxen whisky för vinterkvällar framför brasan. En mysig rackare. Denna höglands-Glen var min personliga favorit för aftonen.
1. Auchentoshan “Virgin Oak”, 46 % (Lowlands)
Kvällens vinnare är en trippeldestillerad wirre från lågländerna. Till skillnad från den lätta och beskedliga standard-Achen finner vi här en kittlande vandring längs ett vaniljfjäll. Det doftar friskt av söta äpplen och apelsin medan man fångar upp kanelkryddan som med en fjärilshåv under friluftspromenaden. Vid inmundigandet möts man av lena vågor som andas skumbanan och mariannekola tillsammans med några lågmälda apelsinklyftor. Eftersmaken är lång och tycks följa med på vandringen, och pekar ut en liten toffee-stig. En mycket frisk och elegant whisky, och samtidigt fantastiskt sammansatt! Det här är en whisky som verkligen kräver en andaktsstund av dig. En bris från paradiset.
Provningen är avslutad och som en bonuswirre bjuds vi på en 18-årig Glenlivet medan vi sammanfattar vad vi erfarit runt bordet denna regniga augustikväll i skuggan av Örby slott. Sällan är man så harmonisk som när man flanerar hemåt med några centiliter finwhisky innanför västen och kan se fram emot en ljuv sammetssömn.
av Carl Ekblad
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar